I vår klubb tränar vi Songahm Taekwondo. Det innebär ett träningsmaterial och förhållningssätt som fokuserar på att hjälpa varje elev både fysiskt och mentalt.

Det är ingen skillnad om du är liten eller stor, ung eller gammal, kille eller tjej. Du kan alltid lära dig något och utvecklas som person.

Träningen är uppbygd så att varje elev får växa i sin egen takt till vad man själv behärskar. Våra instruktörer visar och vägleder och ser till att alla får den hjälp de behöver. Man får känna gemenskap och att man är sedd. 

Songahm taekwondo utmärker sig genom sin omfattande och standardiserade instruktörsutbildning samt träning med traditionella vapen. Songahm Taekwondo skapades inte för att sprida ett effektivt kampsystem, utan för att förbättra den värld vi lever i. Det var vad vår grundare Enternal Grand Master Haeng Ung Lee ville. För att åstadkomma detta lade han stor vikt vid att träna varje medlem mentalt likväl som fysiskt. Den fysiska träningen vi genomgår utvecklar attribut som fokus, artighet, självrespekt, förmåga att sätta mål och uthållighet. Den mentala träningen är faktiskt den viktigaste delen av vår träning. "Do" i Taekwondo står för "väg", och det sanna målet med vår konst är att förbereda våra elever att leva lyckliga, hälsosamma och framgångsrika liv genom den fysiska och mentala träningen vi tillhandahåller. Genom att kontinuerligt sparka och slå tränar vi våra sinnen och våra hjärtan.

Allsidig träning

Vi jobbar både med mental och fysisk träning.

Träningen består av: form, vapen, självförsvar, brädbrytning och sparring.

Vill du fördjupa dig med mer information om vad träningen står för och historien bakom Taekwondo? Se flik; Songahm Taekwondo och Taekwondons historia samt LSTK´s historia.

Songahm Taekwondo har tagit många år att utveckla. Vår grundare ville få in den koreanska kampkonsten och utveckla den.

Betydelsen av Songahm

Songahm betyder tallträd och sten.

Tallträdet är en koreansk symbol för lojalitet, långt liv, respekt och glädje samt uthållighet. Tallträdets rötter sträcker sig djupt ned i marken och ger trädet styrka att stå emot de värsta stormarna. Trädet är alltid grönt och växer året runt, det slutar aldrig att utvecklas.

Stenen symboliserar en stadig grund att stå på.

Songahm Taekwondo är en livsstil som instruktörer vill förmedla vidare till våra utövare. De skall utveckla livsfärdigheter som hjälper dem utanför träningslokalen och på längre sikt förbättra världen.

Genom sin träning skall varje elev få ett ökat självförtroende och en stadig grund att stå på i livet.

Taekwondo

En bra översättning av Taekwondo är; sparkens och den knutna nävens sätt att leva/träna för livet.

Ordet Taekwondo delas upp i tre delar.

`Tae` som betyder att sparka, hoppa eller krossa med foten.

`Kwon` som betyder hand, knuten hand eller att krossa med handen.

`Do` som symboliserar en livsstil.

Filosofi

Alla som utövar Songahm Taekwondo runt om i världen reciterar Songahms Anda före och efter varje träning. Det är ett sätt att förstärka den mentala träningen genom att påminna oss hur vi bör behandla människor både i och utanför vår do-jahng (träningslokal).

Ibland glömmer vi bort hur vi behandlar andra när vi har stort fokus på oss själva. Genom Songahms Anda blir vi påminda om att syftet med Songahm Taekwondo är att förbättra världen och samhället vi lever i. För att förverkliga det behöver vi lyssna på våra hjärtan och våga stå upp för det vi anser är rätt, men även att förstå vad andra tycker, tänker och känner.

Texten Songahms Anda talar så mycket för sig självt. Se texten under Taekwondo som Songahms Anda eller under Dokument.

Livsfärdigheter

När man tränar Songahm Taekwondo är målet att skapa bättre människor och en bättre värld. Det uppnås genom att vi försöker bygga och stärka självförtroende, positiv attityd, mod och förmåga att sätta mål, respekt för andra, respekt för sig själv, uthållighet, fokus, disciplin och integritet hos alla våra färgbälten. Till detta kommer de ledarskapsfärdigheter som våra svartbälten och blivande instruktörer utvecklar, de färdigheter som krävs för att hjälpa andra uppnå framgång samt de färdigheter som gör varje ledare till ett gott föredöme. Det är vårt mål att förbättra världen, ett svartbälte i taget.

Songahms former är speciellt utvecklade för att visa upp den typ av tekniker som skiljer Taekwondo från andra kampkonster. Det finns olika former för varje bälte, från vitt bälte hela vägen upp till 9:e dan.

I koreansk filosofi är talen 3 och 9 viktiga. I vitt bältes form har man 18 (2x9) tekniker och för 1:a gradens svarta bälte har man 81 (9x9) tekniker. I Songahm Taekwondo finns det 9 färgbälten innan man kommer till svart och därefter är det 9 dan på svarta bälten. Talet nio representerar det högsta möjliga ensiffriga talet och är så nära perfektion som möjligt (tio).

Träning av Poome-sae kräver koncentration och fokus och utvecklar även balans, styrka, koordination, snabbhet, kraft och korrekt teknik. Många som utövar Taekwondo ser inte fördelarna med formträning då deras formträning inte är tillräckligt utmanade eller eftersom de aldrig upplevt utmaningen att sträva efter perfektion. Poome-sae är på många sett en hårdare träning än sparring. I en korrekt utfört Poome-sae använder man sig av en mängd anfalls- och försvarstekniker med maximal kraft mot små mål. Om dessa tekniker hade använts i sparring hade de kunnat orsaka allvarliga skador. Färdigheter du utvecklar inom Poome-sae såsom precision, balans, koordination, styrka och snabbhet kan du använda dig av för att bli bättre i sparring och självförsvar .

Songahms stjärna visar hur formerna ser ut uppifrån. Man utgår alltid från mitten (vita pricken) och när man är klar med sin form ska man hamna på samma plats som man började på. Varje form täcker en unik del av stjärnan och de vävs samman ju längre man går i sin träning.  Först vid 3:e dan har man nått alla stjärnans hörn.

Målet med denna träning är att gradvis bygga upp en repertoar av tekniker som hjälper utövaren av Songahm Taekwondo att ta sig ur kniviga situationer.

Vid varje bältesnivå ingår det minst två självförsvarssekvenser som man skall memorisera och bemästra innan nästa gradering.

Mycket med självförsvar handlar om psykisk träning. Att våga säga ifrån eller till och med skrika för att avvärja en potentiellt farlig situation. Speciellt flickor får ofta lära sig att vara tysta, men de behöver våga använda sin röst när det verkligen gäller. Även din kroppshållning visar motståndaren att du menar allvar. Här får eleverna lära sig hur man ska visa att man inte vill slåss efter att ha tagit sig ur en obekväm situation. Våra självförsvarsövningar slutar med avståndstagande och att man ropar SLUTA!

Ledlås och mer avancerade tekniker börjar vi använda från lila färgbälte. Detta för att inte ska skada sig själv eller sin motståndare under utövandet av Songahm Taekwondo. Man kan ej träna självförsvar fullt ut mot andra personer utan att riskera allvarliga skador. Därför används brädbrytning och mitsträning då elever skall träna hårda slag och sparkar.

Det är först vid lila bälte som man har krav på sig att bryta bräda på testing. Däremot tränar vi alla på brädbrytning redan tidigare eftersom det kan användas för att lära viktiga lektioner om precision, kraft och självförtroende.

På testingarna för varje nytt bälte får eleverna ibland bryta brädor för att visa sina färdigheter. Från lila bälte har man krav på sig att klara brytandet av bräda. Vi använder oftast återbrytbara brädor i olika färger där färgen indikerar hur svår brädan är att bryta. Vilken färg varje elev skall bryta beror på ålder och personliga förutsättningar.

I testingcyklarna har vi oftast med brädbrytning, även för de lågrankade. Det är antingen med fot- eller handteknik man utför sin brädbrytning. Det bestäms av instruktörerna vilken sorts teknik man ska öva på inför varje testing. Vid högre rank blir det en övning som är mer utmanande, t.ex. med hopp och att det både är fot- och handteknik som ska utföras i kombination.

Sparring är en rolig motionsform där eleverna får möjlighet att omsätta träningen till lek eller tävling. När vi sparras har man inte hård kontakt. I och med detta får eleverna tillfälle att prova och utveckla tekniker som annars skulle ha varit farliga att försöka sig på. Under träningarna får eleverna lära sig olika anfall och försvars tekniker som eleverna kan bemästra och utveckla till perfektion under trygga förhållanden. Instruktörerna visar många olika kombinationer av anfall, vad som passar att sätta ihop med andra anfallstekniker, och mer.

Som regel betonar vi att eleverna skall ha roligt och undvika skador så att alla kan utvecklas med sin sparring. Sparring handlar således inte bara om att vinna över andra utövare, det handlar om personlig utveckling.

Att våga tävla är ett viktigt steg för många elever. I Sverige har vi inte många som utövar Songahm Taekwondo, i och med det blir tävlingar oftast inom klubben. Det ordnas däremot läger i andra länder i Europa dit elever kan resa. Där får de möjlighet att träffa och träna med nya vänner och tävla mot nya motståndare. På de årliga Europalägren och andra evenemang får man möjlighet att träffa och bli undervisade av Mästare från andra länder. Vill man tävla mer regelbundet i Sverige tillåts våra elever också att tävla i ITF eller WT arrangemang. Den möjligheten finns då vi är medlemmar i Svenska Taekwondoförbundet.

Vad är tillåtet under sparring inom Songahm Taekwondo? Inga sparkar eller slag under bältet eller mot ryggen, inga handtekniker mot huvudet och kontroll av kraft för att undvika skador. Vid ett anfall måste man träffa sin måltavla för att få poäng. Om man blockar med en ej poänggivande kroppsdel (arm eller ben) hindras kontakt med måltavla och inga poäng ges. Då en av de tävlande faller till marken eller en situation då poäng/varning bör delas ut kommer matchen att avbrytas och domarna (en huvuddomare och två hörndomare) besluta om poäng eller varning. Oavsiktligt fall till marken bestraffas ej med poängförlust. Upprepad flykt från ringen eller avsiktliga fall för att förhindra anfall leder till varning eller poäng till motståndaren.

Då färgbälten inte har uppnått fullständig kontroll av sina tekniker uppmuntras de initialt till att markera sina tekniker vid sparring hellre än att försöka träffa sina motståndare. För färgbälten räcker lätt kontakt mot kroppen och markering mot huvudet för att få poäng. Vid större turneringar krävs det att man har beröring även mot huvudet. Om försvararen duckar eller blockar ges inga poäng även om tekniken är stark nog att driva igenom försvaret. Görs en överdriven kontakt kan det leda till varning, poäng till motståndaren eller diskvalificering. Detta gäller även färgbälten.

Skydd som vi använder vid sparring är: huvudskydd, tandskydd, fotskydd, handskydd och suspensoar för killar. Dessa skydd köpes genom klubben och är ett krav för deltagande i sparringträning. 

De vapen som används för färgbälten är Bahng Mahng Ee (kort pinne), Ssahng Jeol Bong (nunchakus) och Jahng Bong (lång stav). Jahng Bong används ej av absoluta nybörjare av säkerhetsskäl. Både Bahng Mahng Ee och Ssahng Jeol Bong är vadderade för att undvika skador och passar därför bra som introduktion till vapenträning. Vid lila bälte börjar träning med Jahng Bong, vilka ej är vadderade. Vid varje nytt svart bälte ingår ny vapenträning. Vapen kan man använda på många olika sätt. Här lär vi oss att både bemästra vapnet med förståelse för att det är farligt och hur vi ska använda för självförsvar. Det är mycket viktigt att all vapenträning sker med stort allvar, även när vadderade och ofarliga vapen används. Olika bastekniker lärs ut med vapen, när man kommer lite längre fram får man lära sig att skapa egen form med vapnet.

Vi vill hjälpa våra utövare att våga tävla. Att ta steget att våga utmana sig själv är viktigare än att vinna. Instruktörens roll är att hjälpa eleven att nå sina mål utan att offra elevens värdighet. Vi tvingar ingen elev att tävla men uppmuntrar och hjälper dem som vill anta denna utmaning.

Det finns i flera olika grenar som man kan tävla i: former, vapen, sparring och combat weapons (sparring med vadderande Bahng Mahng Ees).

I form har man tre domare som tittar på olika delar av det man utför. En domare bedömer helheten, en domare fokuserar på handtekniker och en domare fokuserar på sparkar och stanser. I vapen är det också tre domare som dömer men de dömer alla helheten. I sparring och combat weapon ger domaren löpande poäng under matchen och bryter vid varje misstänkt poäng. En match håller på i 2 minuter eller tills vinnande poäng uppnåtts. Om ställningen är lika då tiden utlöper fortsätter matchen tills en tävlande tar poäng- sudden victory.

Ett Ki-hap är ett rop som utstöts i former när man vill understryka kraften i en viss teknik. Ropet används också i sparring och självförsvar. Kraften i ropet skall komma från magen. Detta ger starkare rop och är också andningsträning, vilket har hälsofördelar som kan utforskas i mer detalj om man tränar discipliner som yoga, Tai Chi, eller Chi Gong. Utförs ett korrekt Ki-hap skall ni kunna känna hur magen dras in när ni ropar. Ropet skall vara kort och högt. Ett högt Ki-hap är ett bra Ki-hap. Ett riktigt kraftfullt rop kan vara ett vapen i sig. Syften med att använda sig av Ki-hap inkluderar men är ej begränsade till:

Songahm Taekwondo erbjuder varje elev ett tillfälle att uppnå mål vid gradering. Efterhand bygger detta självförtroende som ger eleven mod och förmåga att sätta egna mål som kan gälla andra saker än Taekwondo. När man som nybörjare kommer med vitt bälte har man ett oskrivet blad, helt blankt. Ju mer man tränar, desto mer fylls pappret upp tills det är helt svart. Det ska vara möjligt att ta svart bälte i Songahm Taekwondo oavsett fysiska begränsningar, det viktigaste för den som vill uppnå svart bälte är att de kontinuerligt gör sitt allra bästa och övervinner personliga hinder på sin väg. Detta ställer stora krav på personlig disciplin och varje elev kommer genom hängiven träning att bemästra övningar som kanske verkade omöjliga innan de påbörjade sin träning.

Vitt, orange och gult bälte ska man kunna sin form, självförsvar, vapen och prova på brädbrytning (inget krav).

Från grönt bälte (vi har ej färgen camouflage i Sverige, därav grönt längre) ska även sparring inkluderas.

Vid lila bälte (högrankad) har man högre krav på form och självförsvar samt krav på sig att kunna bryta bräda. Beroende på ålder har man olika svårighetsgrad på brädan. Efter lila bälte kommer blått, brunt och rött bälte.

Inför Svart bälte har man bara ett försök på sig när man utför sin testing och den har högre krav än högrankade. Man ska även utföra flera färgbältesformer och två olika brädbrytningar.

Vi har en centralt organiserad instruktörsutbildning som stadigt har förbättras sedan den första instruktörsmanualen kom ut 1973.

Den första delkursen för alla i instruktörsprogrammet handlar om hur de skall lära ut vad vi kallar Life skills eller Livsfärdigheter. Livsfärdigheter är färdigheter som utövaren ska bemästra, inte bara inom Taekwondo utan även i hemmet, inom skolan, jobbet eller genom sociala relationer

För att våra utövare ska få de mest lämpliga instruktörer som är hängivna, kunniga och entusiastiska till att undervisa i Songahm Taekwondo ställer vi höga krav på våra instruktörer, vilka ska få privilegierat att få undervisa våra elever. Instruktörer betalar för sin utbildning men får vid senare tillfälle möjlighet att tjäna tillbaka de pengar de spenderar genom att undervisa andra.

För att bli certifierade skall blivande instruktörer uppvisa ett brottsregisterutdrag och bli certifierade i hjärt- lungräddning (HLR/CPR). Instruktörsträningen delas in i 3 nivåer. Varje nivå består av 100 timmars övervakad undervisning, teoriutbildning och en avslutande teorikurs med praktiskt och skriftligt prov. När man klarat de 3 nivåerna får man helsvart krage och är instruktör (Steg 1: röd krage, Steg 2: röd/svart krage, Steg 3: svart/röd/svart krage, Steg 4: helsvart). Man kan börja instruktörsträningen (röd krage) innan man fyllt 18 år, men för att bli en instruktör (helsvart) måste man ha fyllt 18 år. Efter varje avklarad nivå (100 timmars övervakad undervisningsträning samt avslutande prov) kan man påbörja nästa nivå. Avancemang är ej automatiskt. Även efter att ha blivit certifierad instruktör måste man omcertifiera sig med jämna mellanrum.

Den 14/10 år 2000, 9 dagar efter Haeng Ung Lees död samlades Grand Master Choi (ITF), Grand Master Jhoon Rhee, Grand Master Jae C. Shin, Grand Master Eun Jung Kim (WT), Grand Master Won Guk Lee, Grand Master Bong Soo Han, Grand Master Sung Mok Ko och Grand Master Woo Jin Jung för att förära titeln Eternal Grand Master och ranken 10:e dan. Inom Songahm Taekwondo kan man ej nå ranken 10 dan eftersom 10 symboliserar perfektion och vi alltid fortsätter att sträva efter förbättring genom hela livet. Efter hans död gavs dock denna ära, som han ej eftersträvade i livet, till vår alltid ödmjuke och självuppoffrande grundare - Eternal Grand Master Haeng Ung Lee. 

Efter Haeng Ung Lee´s död tog, Soon Ho Lee, den näst äldsta av bröderna, över som Grand Master.

Grand Master Soon Ho Lee kom liksom sin bror till USA för att undervisa i Taekwondo. När han kom till USA så kunde han ingen engelska, men efter att ha genomfört några demonstrationer fick han omedelbart många elever.

För att få titeln Grand Master var han tvungen att genomgå en process i nio steg. Där det bland annat var att tyst meditera i flera dagar i ett koreanskt tempel, hård fysisk träning och upprepande fastor. Hela processen kulminerade då han under VM 2003 gjorde sin shim-sah (gradering/testing) för 9:e dan inför de tusentals åskådare som var samlade. Att någon testar till Grand Master offentligt är inte vanligt inom kampkonsterna, men det krävs av alla våra mästare. Från 4:e dan och uppåt måste man testa inför domarna vid VM eller ett av de två stora nationella mästerskapen i USA (Spring Nationals i Las Vegas eller Fall Nationals i Orlando). Mästare måste testa vid VM på den upphöjda huvudscenen inför tusentals åskådare. Eternal Grand Master började denna tradition eftersom han kände att han ej kunde kräva att hans elever skulle genomgå något han ej själv var villig att göra. Grand Master Soon Ho Lee, känd för sina enormt snabba, hårda och precisa sidsparkar, genomförde sin sista shim-sah med heder och fick som ende levande utövare av Songahm Taekwondo ranken 9e dan.

Efter Grand Master Soon Ho Lee blev Grand Master In Ho Lee, även han en broder, ledare för ATA. 

Grand Master GK. Lee tog över som ledare för ATA vid VM 2019.